Home

Handtagskärnor

Stenyxa - Wikipedi

  1. Förekommer ofta tillsammans med kärnyxor, spånskrapor, borrar, handtagskärnor och koniska kärnor av flinta. Detta fyndsammanhang kallas ibland Lihultskulturen . Yxor från Norge av denna typ kallas även Nöstvetyxor
  2. Förarbetningar till handtagskärnor, kvarts och hälleflinta, berättar Michel Guinard. Bild: Thomas Eriksson Det var människor som fiskade, jagade , samlade ätbart ur naturen och som av någon anledning vistades här på stranden, kanske nån vecka i taget eller så
  3. En trindyxa, liksom handtagskärnor och mikrospån, påträffades även vid undersökningarna vid Kindsjön. Undersökningar av en mesolitisk boplats vid Mon i utkanten av Sörmon kunde avslöja en boplats som när den användes låg mycket nära vänerstranden
  4. Spetsen har flera likheter i sydskandinaviska fynd och kan tillhöra tiden 7000-5000 f.Kr. Andra föremål från äldre stenålder är s.k. handtagskärnor, mikrospånskärnor och kölskrapor, vilka är kända från ett tiotal fyndplatser
  5. iscence dateringar (TL), som visade at
  6. Handtagskärnor och mikrospån Fyndmaterialet på många av de tidigaste norrländ­ ska boplatserna består av s k handtagskärnor och kölskrapor. Från handtagskärnorna slogs små, smala stenflisor, s k mikrospån. Dessa kunde sedan sättas in som eggar i olika redskap av ben och horn, t ex spjut- och pilspetsar. Denna mikrospånteknolog

Småland och både Liden och Kjellmark identifierade mikroliter och handtagskärnor som tillhörande den äldsta perioden, Maglemosekulturen. Kjellmark menade att kombinationen av handtagskärnor och mikroliter på en och samma plats gjorde att den kunde dateras till Maglemosekultur mikrospån från handtagskärnor varade t ex i över 2000 år och tillverkningen av de senneolitiska flintdolkar-na pågick under minst 800 år. Detta är anmärkningsvärt, speciellt med tanke på att kopieringsexperiment visat att informationsbortfallet när kulturell information förs vidare mellan generationer är stor och att e

består främst i avsaknaden av handtagskärnor och andra mikrospånkärnor på kvartsdominerade boplatser. Mot denna bakgrund har tre huvudsakliga förklarings-modeller framlagts (Knutsson et.al. 1999:92ff): 1. Två samtida grupper med olika kulturell identitet och materiell kultur har delvis använt samma boplatser. 2 saknaden av handtagskärnor och andra mik-rospånkärnor på kvartsdominerade boplatser. Följaktligen kan tre huvudsakliga förklarings-modeller urskiljas (Knutsson et al 1999:92-95): 1. Två samtida grupper med olika kultu rell identitet och materiell kultur har delvis använt samma boplatser. 2. En kulturell grupp har under en vis Utmärkande för de äldsta fynden i Norrland är kölskrapor, handtagskärnor och mikrospån. Dessa fynd är typiska för Sydskandinavien och norska kusten, men där användes främst flinta. I Norrland återfinns formerna i andra, lokala stenmaterial. I östra delarna av Norrland är kvarts vanligt (Baudou 1992) Bara som en jämförelse: På den Stora boplatsen har insamlats mer än tre ggr så många kärnyxor och skivyxor samt fyrahundra ggr fler spån- och handtagskärnor (6 st på Tågerup och över 2600 st på Stora boplatsen) än på den kända och omtalade Tågerupboplatsen i Skåne (jmf Althin 1954:104, Nordqvist 2001:10) Handtagskärnor och kvarts Holm, Jenny, 1962- (författare) Svenska. Ingår i: Mittens rike : arkeologiska berättelser från Närke. - 2003. - 91-7209-311- ; S. 109-116 : ill. Artikel/kapite

Här levde ett stenåldersfolk för 8000 år se

1. Kölskrapor, handtagskärnor, lihult­ yxor. Mikroliter saknas. 2. Lancetter, hullingspetsar, sandarna-yxor, kärnyxor typ C. Handtagskärnor saknas. Till den förra gruppen hör 8 boplatser, varav 3 i Uddevallaområdet, och till den andra hör 6 boplatser, varav ingen i Udde­ vallaområdet, och en som saknas på kartan och i boplatslistan Handtagskärnor och tvärpilar : en diskussion om stenteknologi och sociala processer under senmesolitikum och början av neolitikum / Michel Guinard, Niklas Groop Guinard, Michel (författare) Groop, Niklas (författare) Svenska. Ingår i: Stenåldern i Uppland : uppdragsarkeologi och eftertanke. - 2007. - 9789172094659 ; S. 207-225 : ill. Artikel/kapite Den teknologiska introduktionen av handtagskärnor i Skandinavien dateras till ca 6500 f. Kr. Inom stora delar av Europa finns äldre spånteknologier, men i Mellansverige och norrut har det funnits få indikationer på detta

De två fragmenten från handtagskärnor representerar däremot en yngre och annorlunda spånteknologi i förhållande till Sandarna kulturens (figur 12 och 13). Under jägarstenålderns slutfas introduceras mikrospånstillverk - ning från handtagskärnor inom lihultkulturen (en period för mellan 8000 till 6000 år sedan) påträffats handtagskärnor och tvärpilar som tyder på en senmesolitisk och tidigneolitisk bosättning (RAÄ nr 217 och 218). Utgrävningarna vid Olas gjordes i den östligaste delen av boplatsområdet, se figur 5. Detta beror på att det är där keramiken framkommit. Den nuvarande markägare

handtagskärnor som går tillbaka till magle­ mosetid—ertebölletid och med fyra samman­ fallande C'4 dateringar på ca 8 000 år B. P. (Sundqvist 1978). Vid Abborrträsk ca 50 km uppströms Garaselet, stod isranden ca 8 700 år B. P. enligt SGU:s kvartärgeologiska undersökningar (Minell 1979). Vid under även handtagskärnor har påträffats. Även längs strän­ derna kring Vänerns inlopp finns ett flertal fyndplatser öfr hiultyxl or ( Cedergen r 1932 :131 ). På öarna strax norr om utredningsområdet finns ett flertal fyndplatser med samma typer av fynd. Det gäller öarna Ljungön, Slottsön, Bockön, Grötholmen, Lövö Maglemosekulturen är en arkeologisk kulturgrupp från tidigmesolitikum och boplatserna från denna kultur utgör de äldsta mesolitiska boplatserna i Sverige. Maglemosekulturen dateras till ca 9500 - 6000 f.Kr., det vill säga mitten av preboreal tid till början av atlantisk tid. [1] Kulturens utbredning sträcker sig från England, över Doggerland till Danmark, norra Tyskland och delar av. utav handtagskärnor tillverkade i lokala bergarter. Fyndtypen som då var känd i den sena danska och skånska Maglemosekulturen och Konge­ mosekulturen men här tillverkad i flinta, ställdes ut i en monter till all­ mänt beskådande vid det nordiska arkeologmötet i Uppsala 1963. Efter Eftersom inga handtagskärnor är belagda före 7200 BP så blir en trolig datering av materialet till århundraden strax därefter. Detta innebär att materialet har deponerats på platsen under lihultkulturens äldre del och cirka 6000 före Kristus

Dessa utgörs bl.a. av mikroliter, kölskrapor, handtagskärnor och mikrospån. Från Ertebøllekultur identifierades en rad tvärpilar samt skivyxor och skivskrapor. Fynden visar att människor haft sina jaktmarker, och möjligtvis boplatser, på Kivik redan under tidigmesolitikum, dvs. för ca 11 500-8 800 år sedan fyra handtagskärnor, ett tiotal långa spån och spånfragment tillverkade med indirekt tek ­ nik. De mäktiga sandlagerna och inträngande vatten medförde att förundersökningen inte kunde beskriva hela området på ett fullständigt sätt (Kjällquist 2010:7). De områd mikrokärna, 7 handtagskärnor, 43 övriga kärnor, 9 tillslagna flintstycken, 1 kärn-yxa, 1 spetsredskap, 7 mikrospån, 2645 avslag, 1 skrapa, 1 avslag med inhak, 36 avslag med retusch, 2 spån med retusch, 5 spånskrapor och 4 knivar (GAM inv. nr 48935). Fynden från sonderingsgrävningen förstärker ytterligare bilden av en sen

En kartering av handtagskärnor och kölskrapor visar en jämn spridningsbild. Lihultyxorna uppvisar däremot en nå-got annorlunda spridningsbild. Till skillnad från handtags-kärnorna och kölskraporna saknas de i området kring de min-dre sjöarna St. Färgen, St. Nären och de norra delarna av Ömmern. Rena och blandade lokale Vid undersökningen i Tvååker påträffades drygt 300 flintföremål, bland annat olika spetsar, sticklar, skrapor, spånkärnor, enstaka handtagskärnor och en stor mängd spån och avslag. En stor del av flintorna var brända, enstaka var svallade eller vindslipade skrapor« (egentligen handtagskärnor). En av boplat­ serna, nummer 114 i Hanssons inventering, ska enligt fornminnesregistret ( FMIS ) motsvara Uddevalla 48. Ett foto där Hansson har markerat fyndplatsen gör dock att vi ser att nummer 114 snarare överensstämmer med Uddevalla 87, som är belägen på en platå strax söder om den förra 235 handtagskärnor och 24 kölskrapor kan knytas (Andersson & Wigforss 2004). Göteborg 516 (Int nr 216) - Glasindustri Fornlämningen Göteborg 516 påträffades i samband med en arkeologisk utredning som genomfördes av Göteborgs stadsmuseum under år 2015. I S23, 24 och 29 påträffades rödgodsskärvor, träfragment

Jägarstenåldern - Värmlands Museu

Fångtsgropar Nordbo

  1. handtagskärnor, från vilka man gjorde små vassa eggar som sedan nyttjades till knivar och pilspetsar. Den slitspårsana-lys som gjorts på utvalda delar av stenmaterialet pekar mot att de använts till både slakt och skrapning samt även på hårdare material som t ex horn och ben. De undersökta bo
  2. Leif Arvidsson berättar här om sina fynd vid Falbygdens Museum och han lovar att på denna sida återkomma med mer information om sina iakttagelser om stenåldern runt Hornborgasjön, vilket aldrig upphör att förvåna då nya fynd ständigt fångas av skarpa ögon
  3. Lihultskulturens ledartefakter utgörs av: Lihultsyxor, handtagskärnor, kölskrapor och segmentknivar (Sjögren 1991: 18ff; Larsson 2017: 101). Lihultsyxan är en grönstensyxa (diabas) med slipad egg och tresidigt tvärsnitt vilken ytbearbetats och därav uppvisar slagärr (Lindgren & Nordqvist 1997: 57f)

  1. atrakten och 8200 BP i N Västerbotten och.
  2. Handtagskärnor och tvärpilar N. Stenbäck (Ed.) , Stenålddern i Uppland Uppdragsarkeologi och eftertanke , Arkeologi E4 Uppland , volym 1 ( 2007 ) , pp. 207 - 225 (Riksantikvarieämbetet; Uppsala
  3. Fynden visar på mikrospånteknologi, handtagskärnor, ytslipade fysidiga grönstensyxor, tvärpilar mm. I en grott mynning påvisades 40-50 cm djupt kulturlager och en friliggande knacksten strax innanför grottmynningen. I kulturlagret hittades mycket skärvsten, ben från torsk och skal från musslor

de norra regionerna, innefattande Västerbotten, är små handtagskärnor och kölskrapor - som inte kommer att behandlas vidare av mig i denna uppsats - där dateringen visar mesolitisk tid (Broadbent 1982:27) Flera stenåldersboplatser, en del så tidiga som från äldre stenålder, undersöktes 2017 i Säve i Göteborg. För tusentals år sedan bodde människor i det som då var ett skärgårdslandskap. Här låg en gång i tiden en stenåldersboplats. Arkeologerna Lotten, Robert och Johannes undersöker kulturlagret Kongemosekulturen är främst känd från Danmark och Skåne , även om dess ledartefakter, handtagskärnor och mikrospån i sammansatta spetsar förekommer även i Norge och ända upp i norra Norrland Dessa grupper kännetecknas av: 1, Grova mikrospånkärnor, små runda skivskrapor, lancettmikroliter. 2, Fina koniska mikrospånkärnor, små runda skivskrapor, lancett- och trekantsmikroliter. 3, Främst fina koniska mikrospånkärnor, ett visst insteg för kölskrapor, övervägande del triangulära mikroliter. 4, Kölskrapor och handtagskärnor, mikroliter som i grupp 3 men mindre eftersom handtagskärnorna ger mindre och smalare spån. 5, Den triangulära mikrolitens kortaste sida blir.

Untitled Document [www

Förekommer ofta tillsammans med kärnyxor, spånskrapor, borrar, handtagskärnor och koniska kärnor av flinta. Detta fyndsammanhang kallas ibland Lihultskulturen. Limhamnsyxa. Limhamnsyxan är en senmesolitisk bergarts yxa med linsartat tvärsnitt. Endast främre delen och eggen är fint slipad, bakre delen är grovt tillhuggen Två handtagskärnor a v flinta, c:a 60 flintavfallstycken, av vilka ett och annat synes vara retuscherat, Snös, Tönnersjo hd, Halland. 14978. Flintyxa, tjocknackig, f. under torvhackning i ett grustag

LIBRIS - Handtagskärnor och kvart

PDF | On Jan 1, 2013, M Sørensen published Flækketeknologien på bopladsen Slabälta 1 | Find, read and cite all the research you need on ResearchGat fragment av Nøstvetyxor, två handtagskärnor och flera mikrospån. De lägst belägna fynden ligger på ca. 34 m ö.h. vilket motsvarar en strandlinjedatering till ca. 4900 f.Kr (Sørensen et al. kapitel 2.2, band 1, denna serie). Det är god samstämmighet mel­ lan denna datering och den typologiska dateringen (Mikkelsen 1975b). C14-daterin

Nya perspektiv på fornlämningar. Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument. Klicka här för att öppna dokumentet.. Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet. för att komma till sidan som pekar ut dokumentet Ringsjöbomas vardag för 8000 år sedan Av Arne Sjöström min artikel i Frcstabygden 1995, om stenål- dersfcrslcning kring Ringsjön, ornnämnde styrelsen har under 2001 bestÅtt av: ordfÖrande:gÖran bengtsson v ordfÖrande:anders nylÉn sekreterare:marianne nyqvist kassÖr:marita bengtsson ledamÖter:per starefors inga-lill svensson britt-marie carlstedt gunnar carlstedt bengt mellgren suppleanter lena berglund jarl-erik gustavsson ola wallgren lars arvidsson Övriga funktionÄrer: valberedning::b engt bengtsson ove johansso Handtagskärnor och tvärpilar. En diskussion om stenteknologi och sociala processer under senmesolitikum och början av neolitikum. In: Stenbäck, N. (ed) Stenåldern i Uppland Från strandhugg till säsongsboplatser under äldsta stenålder Från strandhugg till säsongsboplatser En studie av människornas utnyttjande av Gladö på Södertörn under äldsta stenålder Kandidatuppsats i arkeologi Stockholms universitet HT 2007 EVA WESSLÉN Handledare: Anders Carlsson Innehållsförteckning 1 1.1 1.2 1.3 Inledning Bakgrund Syfte Frågeställningar 2 2 4 4 2 Hur länge.

No category . User manual | Boplatsvallen som bostad i Norrbottens kustland 5000 till 2000 före vår tideräkning Boplatsvallen som bostad i Norrbottens kustland 5000 till 2000 före vår tideräknin Maglemosekulturen är en arkeologisk kulturgrupp från tidigmesolitikum och boplatserna från denna kultur utgör de äldsta boplatserna i Sverige. Maglemosekulturen dateras till ca 9500 - 6000 f.Kr., det vill säga mitten av preboreal tid till början av atlantisk tid [1]

LIBRIS - Handtagskärnor och tvärpilar

  1. An icon used to represent a menu that can be toggled by interacting with this icon
  2. Inomangivet område påträffades enstaka till rikligt med skärvstenar ivattnet och i strandhaket. Vid besöket tillvaratogs 6tuffitavslag, 4 kvartsitavslag, 4 kvartsavslag och 1fragmentarisk kvartsskrapa. 3) Fyndplats, för 4 handtagskärnor ituffit 4) Fyndplats, för klubba med skaftränna, 93 mm l, 106 mmbr och 90 mm tj. Vikt 1360 gram
  3. SQLite format 3 @ : 'GPKG -) ;3 ) } 1 } R> # SWEREF99 TMEPSG PROJCS[SWEREF99 TM,GEOGCS[SWEREF99,DATUM[SWEREF99,SPHEROID[GRS 1980,6378137,298.257222101.
  4. Per Persson (red.) Kulturhistorisk museum, Universitetet i Osl
  5. » Kjula - mesolitiska lokaler i Södermanlan

Olas och dateringen av den äldsta gropkeramike

  • 2005 honda cr v problems.
  • Allmänhetens åkning Motala.
  • 70s fashion online.
  • Lagerhaus Luleå öppettider.
  • Advokatbyrå affärsjuridik Stockholm.
  • Polarexpedition sjuksköterska.
  • Bosch serie 6 filter stuck.
  • Stående panel runt fönster.
  • Karin Bojs utbildning.
  • Fiat 600 Blocket.
  • Koccidier.
  • Älgskalle.
  • Why do they celebrate Australia Day.
  • Uni Frauenklinik Würzburg telefonnummer.
  • 100 brutto ile to netto.
  • Cheerleader Outfit.
  • Zeitung Bruchsal.
  • Warren Buffett Deutschland.
  • Stranger Things 1.
  • Klipsch test.
  • Lindex annons.
  • Battle of Hastings weapons and tactics.
  • Philips BT9810.
  • Football history.
  • Personliga manschettknappar.
  • Green Lantern ring.
  • Bra klassisk gitarr.
  • Manic Pixie Dream Girl personality type.
  • SMHI Sarajevo.
  • Kony 2012: what happened.
  • Lundabryggeriet röde Orm.
  • Nuk Drickpip.
  • Kemi Quiz åk 7.
  • Rabattkod Adlibris.
  • Renault Captur carwow.
  • Djulö strandcafe.
  • Var är bussen Stockholm.
  • Fusion av bolag bokföring.
  • Är det olagligt att inte vittna.
  • Neo Noir Leo kjol.
  • Met welk geloof heeft het nieuwjaarsfeest oorspronkelijk te maken.